Därför är betong så bra i höga hus

Just nu är Abetong inblandade i flera projekt med höga hus. Brf Vattentornet i Växjö, 19 våningar och Vesterhavsporten i Falkenberg, 16 våningar. Med sin höga egenvikt lämpar sig betongkonstruktioner mycket bra för höga hus. 

Vesterhavsporten i Falkenberg kommer att resa sig 16 våningar över marken vid Falkenbergs sydöstra infart.

– Det här är inget dussinprojekt, säger Abetongs statiker Robert Hedlund. Det är Gekås i Ullared som står som byggherre för bygget. Höghuset byggs ihop med en u-formad fyravåningsbyggnad och kommer att ha över 130 bostäder när det är färdigbyggt om två år. Hela första våningsplanet i både höghuset och fyravåningshuset blir en friskvårdsanläggning. Abetong kommer att leverera helprefabricerad betong direkt från fabriken i Falkenberg, som ligger 6 kilometer från bygget. Det handlar om fasadväggar, innerväggar och massiva bjälklagsplattor.

– Det är väldigt nära till vår stora fabrik. Jag vet att byggherren uppskattar vår lokala anknytning, säger Robert Hedlund som är statiker på Abetong. Som statiker har han varit med och räknat på husets grundläggande stabilitet. Att det handlar om 16 våningar i stället för mer normala 5–6 våningar gör skillnad när det gäller beräkningar av vindlaster och snedlaster.

– Eftersom allt är i betong, även ytterväggarna, så blir det ett ganska tungt hus. Det är gynnsamt med avseende på stabiliteten, men det blir stora laster på bottenvåningarna. Det krävs tjockare väggar för att klara belastningen. Innerskivan i fasadväggarna som är bärande är i normala fall 150 millimeter tjock. Här använder vi 200 millimeter, säger Robert Hedlund.

Att det är helprefab innebär att stommen går snabbt att resa. Ungefär en våning i veckan kommer att monteras. 

Hur känns det att jobba med ett så högt hus?

– Det är spännande och en utmaning. Det här är inget dussinprojekt, säger Robert Hedlund.

Fredblad Arkitekter

Brf Vattentornet i Växjö, 19 våningar och stadens högsta bostadshus

Brf Vattentornet ligger i centrala Växjö. Bostadshuset är placerat på Solberget, som tidigare hyste ett vattentorn, och huset med sin lyxiga takterrass blir Växjös högsta punkt med sina 19 våningar.

– Huset är högre än de flesta byggnader vi bygger. Det är roligt att göra något annorlunda. Dessutom är det en annan arkitektonisk utformning, säger Peter Öberg, som är statiker på Abetong. När det gäller höga bostadshus, är det viktigt med totalstabiliteten. Brister det i något som har med den grundläggande stabiliteten, statiken, att göra, så kan det bli stora skador. Därför kräver dessa projekt stor noggrannhet i alla led.

– Det vi framförallt har tagit hänsyn till är vindlasten och egenvikten på grund av husets utsatta läge, berättar Peter Öberg. När huset blir riktigt högt får vindlasten en betydande påverkan. Den stjälpande kraften växer exponentiellt med varje våningsplan. Därmed blir det svårare att bygga riktigt högt om du har en lätt konstruktion. 

– Vindlasten vill putta omkull huset, medan egenvikten hjälper till att hålla emot. När det gäller huset här i Växjö handlar det om 8000 ton betong som egenvikt, säger Peter Öberg. 

Rör Växjöhuset på sig om det blåser riktigt mycket?

– Lite grann högst upp. Men jag tror inte de boende kommer att märka det, säger Peter Öberg.

FAKTA

Därför är betong så bra i höga hus

När man räknar på ett hus stabilitet talar man om stjälpande respektive hjälpande moment. Om det hjälpande momentet är större än det stjälpande är huset stabilt.  

Det hjälpande momentet definieras som Total last på stabiliserande vägg ∙ e. Det stjälpande momentet är Vindkraften F ∙ h + snedställnings-effekter. 

Om detta inte räcker används ytterligare förankring för att stabilisera huset. Tack vare betongstommens tyngd är behovet av extra förankring mycket mindre jämfört med trä­ eller stålkonstruktioner.

Abetong

I huset är det bäst om man kan använda massiva väggar utan öppningar som stabiliserande. Lägenhets avskiljande väggar är ofta lämpliga 
för detta. Trapphus och hisschakt brukar också användas men dessa är sällan belastade av lika mycket egentyngd.Om inte stabilisering med enskilda vägg element är tillräckligt kan man koppla ihop väggar för att få samverkan. Elementfogen måste då kunna ta upp de skjuvkrafter som uppstår, vilket görs med förtagningslist och skruv­ eller svetskopplingar.

 För att allt ovan ska fungera behöver lasten föras över till de stabiliserande väggarna. Det görs med ett bjälklag som fungerar som en styv skiva som för lasten vidare till de stabiliserande väggarna, våning för våning.